Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Min förlorade vän: Tjejen i norr

Till dig i norraste norr av detta avlånga land
Du som värmde mitt hjärta kalla vinternätter
När jag var i en period av livet, under utveckling
Stod du stark vid min sida och guidade mig
Du visade mig att hopp existerade, du gav mig vänskap
Min första vän, min första kärlek
En kärlek som var ensidig, känslor växte inom mig

Jag gillade dig, gillade att umgås med dig
Du var alltid så glad, så sprallig
Du fick mig att känna mig speciell i en kall värld
Jag minns dig och kan inte glömma dig
Önskar du var här bredvid mig

Första tjejen som visade mig sin vackra nakna kropp
Hur jag stirrade på dig, rodnade, du var vacker
Önskar vi gjorde mer, men minnet av dig sitter kvar
Vet att du finns där uppe i snöns utopiska landskap
Högt där uppe i vårat avlånga land
Där snön får spegla din skönhet
Och reflektioner av det förflutna är minnen blott

Du är och kommer alltid vara vacker
En skönhet för mina ögons åsyn
En tjej som berör mig på kosmiska nivåer
Och får mitt hjärta att tappa andan av nervositet
Men det var längesedan nu som vi sågs
Det blev skilda vägar, du hade andra planer i livet
Och jag stannade kvar här

Du är stark och underbar, saknaden är enorm
Din skönhet, dina vackra kroppsdelar
Så helt jävla underbar, saknar dig
Och ditt skratt, ditt prat, din personlighet
Men vi gick skilda vägar, två separata liv
Men minnet utav dig är inbränt i mig
Jag kan inte glömma dig, kan inte sluta tänka på dig




Fri vers (Fri form) av Spiken VIP
Läst 33 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2024-02-24 06:48



Bookmark and Share


  Koppartråd
Visst är det intressant hur minnen hänger sig kvar, stundtals för att plåga och stundtals för att ge oss den glädje som vi kände när vi upplevde dem.
Bra och beskrivande text!
2024-02-24
  > Nästa text
< Föregående

Spiken
Spiken VIP