Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

det är osanningen som får mej att maniskt fastna i ett virrvarrav håren på ditt bröst, lugnet i din

 

 

jag kan nog sova

men jag vill inte

jag vill vara vaken och

pina mej med dina lögner

 

jag vill i upprätt känslomasokistisk anda

likt ditt stånd som stolt tränger

rätt in i mitt våta inre

- vara vaken

 

vara vaken och höra din röst säga

att jag knullar omkring

exponerar mina bröst

 

och tänka tanken;

kanske du förväxlar dej själv

med mej




Fri vers av sol
Läst 462 gånger
Publicerad 2006-10-08 04:25



Bookmark and Share


  Clara-Fina
Tragiskt och vackert på samma gång. Jag tyder en insikt om självdestruktivitet som ändå genomlevs...som har sitt pris. En sårbar läsning, du återger det sårbara mycket väl. / Clara-Fina
2006-10-09

  Anders P VIP
naket självutlämnande och samtidigt självreflekterande. titeln är ett poem i sig, kanske till och med bättre än själva dikten.
2006-10-08

  Shininkagemusha
Oj. Under fyndiga formuleringar lurar smärtan...
2006-10-08
  > Nästa text
< Föregående

sol
sol