Idag är gårdagens framtid
Vem trodde att idag skulle vara lika vanlig som gårdagens gårdag var?

Jag vågar inte tänka på morgon
För morgondagen lär bli lika trist som dagen igår var…

Vecka efter vecka
hoppet är … som gårdagen
Så smärtsam att jag knappt vågar andas…

Vill inte känna lycka
för den tillhör alltid gårdagen – även om det sker just nu…

För idag lever jag bara för stunden
Sakta – utan att känna
Iakttagande mitt eget liv som en utomstående

Skuggan, den är lång och den bara blir längre
Den försvinner först när all ljus har försvunnit
När hoppet ur mig har runnit…

Ångrar…
att jag fanns…
att jag minns…
att jag viste
och att jag vet
Jag vet allt – och det är för mycket

Finns de frid i skuggan
för ljuset lyfter bara fram
all de som är så smärtsam

vill bort…
dit svanen flyger, då den har sjungit klar sin sonat…