I en gränd vid Kungsgatan
en sen fredagsnatt
Jag skiner som en sol,
men ingen ser mig.

Jag ser er
ni är samlade runt något
Jag tar mig dit och ser
vad ni egentligen ser.

Där ligger en livlös skepnad
särgad av er
Själen har ni sparkat,
och ersatt med ett vacuum.

Häll cement i mitt öga,
för jag vill inte se.
Jag vill få er att sluta,
men hur ska jag kunna det?

Jag är ju bara en gatlykta