Livet var så kort, du var inte emnad att dö.

Men ingen vet riktigt när det tar slut.

Sånt bara händer..

Du brydde dig om mig, du tog hand om mig.

Jag visar inte mina känslor, hur jag värkligen känner

Men du kommer alltid finnas kvar i mitt hjärta

och jag kommer aldrig att glömma dig..

Du var som en farmor eller mormor som ser allt

Du tröstade mig, jag kunde prata med dig,

du var alltid glad.

Men den tiden är slut nu, men du finns alltid kvar hos mig..

Till minne av dig Marianne,

skriver jag nu detta. Så att folk ska förstå,

hur mycket jag saknar dig..