(före, älskling)

jag har alltid letat efter någon
att hålla handen genom alla vändplatser med
som kan måla min själ med sin egen
som tycker om tussilagos,
fjärilsvingarnas bräcklighet
simsalabimslag
lika mycket som jag

(och sedan augusti, älskling, minns du?)

det enda jag behöver
är glasögonen vi delar på
kaktusarna vi åker förbi
i rasande takt på din (hjärtröda) skateboard
bara våra andetag genom nätter
där vi målar om hela världen
färgsätter molnen rosa
bara för oss att studsa på

*

de orden som förut var en
gåva
blev till en förbannelse

hela stjärnhimlen faller
över mig
men du har flytt
bort från mörkret
till hennes trädgårdar
för att alltid beskydda henne

jag faller fortare än jag kan klättra nu
och faktumet att du andas bara hennes andetag
skjuter mig ännu längre ner

(du är tusen miljarder kvadriljoner stjärnor i från mig nu,
älskling
du sa att du aldrig
skulle göra mig illa
men ändå skiljer tusen andetag
dig och mig
och du kommer aldrig någonsin
trycka dina läppar mot min panna
för att försäkra din kärlek
igen)