Jag sliter ut mina vantar

trotts mössan min värmer mina tankar

och jag ger mig

för kylan

i en snödriva vilar

ett ramlat barn

i på en väntande hand

och det är så fint

att få se kärleken så.

Lite längre på vägen

ser jag snöflingorna ramla i gatulycktornas ljus

det är bara jag som går här

själv utan något

i kylan utan någon

Om jag fick som du

smälta kärlek med ljud

skulle jag finna min värme

med någon

nu