Gamalt alster
Höststorm
En kaskad av känslor blandas
Med en explosion av färger
Och jag ser knappt himlen
För alla moln
Med halsduken kring halsen
Går jag runt och hoppas
Och försöker se allt
Det vackra omkring mig
Men ser bara
De våta längst fram
På mina utnötta skor
Till slut fäster jag blicken
På en döende värld
I rött och gult
Och för varje steg jag tar
Faller ett nytt löv
Och för varje nytt löv
Faller en ny tår
Ingen tår stannar längre
Än ett flyktigt ögonblick
För den friska vinden
Är obarmhärtig
Men sträcken på kinderna
Kan den aldrig
Ta ifrån mig
De ser på mig
Men ägnar mig knappt en blick
För regnet som faller
Döljer även strecken
För dem
Men de finns där
De känns där
Och du fanns där
Men finns inte längre
Och jag längtar
Jag väntar
Men solen lyser knappt längre
För mig
För oss
Och mörkret är inte
Inbjudande
Det enda jag vill
Är att ställa ner min tekopp
Och hålla om dig
Jag skall inte släppa taget
Igen
Jag är vilsen
Snälla tänd en lyckta
Och visa mig vägen tillbaka
Jag har så svårt att hitta
I denna höststorm