Du surfar uppför mellangärdet
skrattgroparna smeker du fram

du fastnar därinne

som vårnatten
i uthängda kläder

När du ringer försent
är rösten utspädd med
något annat
räddstängslet kommer upp

givetvis

fortsätter du
att ta våren i långa kliv
och allt du lämnar får
dammiga rutor

parken
blommar av yrsel

jag klipper ditt hår

släpper det fritt
över stan