Mitt hjärta tror inte på död,
nej, nej jag kan inte tro på själva döden.

Till sista andetag inom mig
jag tänker inte ett ögonblick på döden

Hur vissnar inte blommor,
innan mina drömmars knoppar öppnas.

Innan mina drömmar spirar som blommor
förmultnar de till jord.

Inom mig finns en stor längtan,
vad sker med den?

Kan jag tro att så många kära går vilse,
på kärlekens smala stigar.

Kan jag tro att så många brudklädda kvinnor,
istället får bära sorgedräkt.

Innan vildblomman slår ut,
tror jag mitt hjärta skall sluta slå.

Jag hatar dessa grymma lögner.

Mina dikter bygger en bro till framtiden.

Mina läsare skall finna glädje och harmoni i dem.

Mitt budskap är kyss era händer och läppar,
vinden för kyssarna till de förälskade
som ser mitt budskap.

Budorden stannar i evig tid i sökande efter människors lycka.

Sakta, sakta värms våra svalnade kroppar av kärlekens värme.

Till du älskar mig - till jag älskar dig.
Tills våra tårar rinner nedför kinder av kärlek och glädje.
När det i världen finns någon som tänker på mig.
Hur kan då döden sudda ut mitt namn från livet?

Så många blommor som vinden blåst ur mina händer,
jag värnar om mina vänner,
de är ej en blommas kronblad som blåser bort med vinden.

Jag kan ej tro att döden skiljer mig från mina kära.

En dag vissnar mina blommors kronblad.
En dag stängs mina ögon i sömnen.

Det är livets gång
alla dör vi en gång.

I livets trädgård finns mina dofter kvar.