Sasha Sellwaj:
Gender – Male
Age – 32
Country – Estonia
City – Unknown
Skincolor – White
Haircolor – Black



Joakim och Oliver vaknade av att telefonen ringde. Oliver sträckte sig trött till telefonen.
- Hallå? Svarade han nyvaket.
- Hallå, Oliver? Frågade en röst med utländsk brytning.
- Ja… svarade Oliver utan att ens tänka efter.
- Mitt namn är Sasha Sellwaj, kom genast till säkerhetsavdelningen, det är bråttom. Och om du träffar på Joakim på vägen så ta med honom, sa rösten och lade på.

Oliver lade på telefonluren och klev upp ur sängen.
- Vi ska till säkerhetsavdelningen genast, sa Oliver.
- Jaha… Hur visste dom att jag var här? Frågade Joakim och ställde sig upp bredvid sängen.
- Det visste dom inte, jag plockade upp dig på vägen, svarade Oliver och drog med sig Joakim ut ur rummet.

De gick snabbt genom korridoren in i hissen. Dörrarna öppnades mot säkerhetsavdelningen. Joakim ledde in Oliver mot Sashas rum.
- Vad är det som är så fruktansvärt viktigt? Frågade Joakim surt då han såg Sasha sittandes vid sin dator.
- Det har hänt en grej Joakim. Det har hittats ett datorchip i en av våra personer, svarade Sasha.
- Vänta här nu… Betyder inte det att den personen styrs av dom? Frågade Oliver oroat.
- Precis! Man håller på att avlägsna chipet just nu, svarade Sasha.
- Men… Om en person har ett chip, då kan ju lika gärna flera ha det också? Sa Oliver.
- Det stämmer också. Och därför måste alla på DI kontrolleras, där kommer du in i bilden, Joakim, sa Sasha.
- Ja, det ligger ju på min avdelning, Teknik det. Jag går genast upp och sätter igång med att ta fram ett snabbt kontrollsystem, svarade Joakim och lämnade rummet.
- Angående dig Oliver, så har vi fortfarande inte fått veta vilket ämne du är så speciell på, därför får du helt enkelt hänga med mig idag, vem vet, kanske det plingar till då du hamnat rätt, sa Sasha och skrattade åt sitt eget dåliga skämt.
- Självklart. Vilken information innesatt personen som blivit utsatt för chipet? Frågade Oliver.
- Hon är chef på informationen, jag vet inte om du träffat henne ännu, hon heter Gina, svarade Sasha.
- Gina… Men hon blir helt som vanligt igen då chipet är borttaget? Frågade Oliver oroligt.
- Jadå, hon kommer återställas totalt, svarade Sasha lugnt.
- Men då vet ju hon allting ju… Hur förhindrar vi att dom kan använda informationen mot oss? Frågade Oliver.
- Det kan vi tyvärr inte. Gina visste var DI-huset låg, och det betyder att även dom vet det nu, svarade Sasha uppgivet.
- Men då måste vi naturligtvis förstärka säkerheten här i DI-huset, svarade Oliver snabbt.
- Har du några förslag? Frågade Sasha storögt.
- Har du fått härdsmälta du eller? Det är ju du som är chef på säkerhetsavdelningen, du ska ju ha egna lösningar på detta, svarade Oliver irriterat.
- Tyvärr, det finns inga lösningar på det här, sa Sasha.

Oliver fylldes av ilska över den totala bristen på nytänkande inom säkerhetsavdelningen, och lämnade stängde dörren med en smäll efter sig då han snabbt gick tillbaka in till hissen. Han klickade på Avdelning – Teknik, och sekunderna senare öppnades dörren. Snabbt klev han ur och gick rakt fram i den gråvita korridoren. Han fick syn på Joakims dörr, och blev förvånad då han upptäckte att det stod chef bredvid hans namn.
Han tryckte upp dörren och möttes av Joakim som funderade desperat efter en snabbare kontrolleringsmaskin.
- Joakim, jag behöver ett bättre säkerhetssystem till DI-huset. De vet vart det ligger. De kan attackera oss när som helst, sa han efter att ha väckt upp Joakim ur sina djupa tankar.
- Men jag har inte tid, Oliver! Jag måste fixa det här kontrolleringssystemet, svarade Joakim.
- Förstår du inte att det här är viktigare? Om vi inte får till ett säkerhetssystem inom ett par timmar så finns det inte ens några DI-personer att plocka ur chip ur längre, skrek Oliver medan han skakade om honom.
- Ja, du har rätt, svarade Joakim och tog upp sin telefon.
- Hallå, det är Joakim, du får nu uppdraget att ta fram ett system som kan se ifall en person har ett datorchip inmonterat. Det får ta max en minut att kontrollera, och systemet måste vara klart om högst 5 timmar, sa Joakim i telefonen och lade sen på.

Joakim lämnade rummet och Oliver följde genast efter. De gick långt igenom korridoren innan Joakim plötsligt stannade vid en dörr. Oliver kunde se att det stod Ej Klart på dörren.
- Härinne, har vi mitt största projekt någonsin. Det vart aldrig klart, sa Joakim och öppnade dörren.



///Nico Zasha Kroik