jag kan inte sätta fingret på saknaden
jag känner
ikväll
och alla andra kvällar
det kokar
i mig
jag brinner
glöder
förtätas
förgås
förångas
förvandlas

igen har jag drabbats
av den fördömda känsla
som gör mig varm
och samtidigt kall
som får mig att hata mig själv
för att sen försonas
och hata dig
för att sen inse
att jag
egentligen
bara
älskar dig
för böveln

hellre skulle jag göra nåt stort
och märkvärdigt
än att slösa min tid
på småsaker
som att skriva
hur jag känner för dig
det är ju inga nyheter
inget som ingen annan känt
inget som gör mig unik
ändå känns det så jävla väsentligt
att skriva just det här
just nu

hoppas det går över
eller så inte