Vi har ett underbarn mitt bland oss

Alla i en mun

Hylla henne och hennes djup
gratta henne för hennes vilja att klättra upp för milhöga stup.

Och i skuggan står jag...
I skuggan av ditt liv.

Jag har klättrat bredvid dig hela vägen
men utsuddad av dimman
så inga ögon kan se.

Ja, jag klättrar bredvid dig,
kanske ännu längre.
För jag klättrar i skuggan
där klipporna är branta och kanterna vassa.

Men det vet ingen,
så jag sitter kvar i hörnet på min stol
där jag ser dig sluka alla med dina tårdrypande upplevelser.

Jag har delat upplevelserna med dig
fast tyst
inom mig.

Jag söker inte medlidande,
jag söker förståelse

Så förstå
jag är också mänsklig
och upplever samma känslor som ni,
fast jag förnekar det.

Jag vill inte att ord ska behövas och kniven ska åka fram,
jag är inte sån
kan ni inte förstå ändå?