hur ser universum ut
för er med tidskännande själar?
det verkar så lätt för er
att hänga upp en massa saker
på samma tråd
så att man förstår ordningsföljden

i mitt universum
hänger allt i varsin tråd
allt och inget
händer samtidigt och aldrig
allt är möjligt
och allt är omöjligt

ganska ofta
lyckas jag ändå nästan
liksom surfa
på den där "tiden"
fast jag inte riktigt
begriper hur det fungerar

då är jag ofta
fantastisk
hypereffektiv
strålande
inspirerad
odödlig

men när jag ramlar av
ibland
då är det skrämmande
hur tiden rasar förbi
som expresståg
överunderbrevidgenom mig

jag slår mig
gul och blå
och plågas av
hur ensamt det är
att vara en tidlös själ
född i en tidsfjättrad kropp