ruta för ruta
scen för scen
i slowmotion slickar jag i mig
all död som någonsin visats
på en rektangel av fejk
sepiafärgade bilder
närbilder av döendets
vackra konst
det är sjukt skönt
och jag spyr mentalt
för lite lindring
trevar i uppkastningarna
söker ett svar
hittar inte anledningen längre
till varför jag slickar i mig
det råa, orden och bilderna
känslorna
våldet och hatet
jag har letat i alla lådor
bakom garderober
och under mina skor
krälat bland dammråttor
funnit gamla ostbågar
som jag förstrött
stoppat i munnen
men det är som
bortblåst
jag vet inte längre själv
vad som är vertikalt
eller tredimensionellt
jag som är så snäll
så beskedlig
jag som hyllar värmen
gemenskapen
önskar fred på Jord
och snälla ord
kärlek
vad hände?
hur kom demonerna
in i min kropp
har jag varit oförsiktig
med mina kroppsöppningar?
vad har jag ställt till med
går det att reparera
hjälper vanliga tabletter
eller måste jag
injicera