Solen stiger sakta upp över Sverige idag.
Trötta ögon som öppnas, det var så det var.
Tårarna har torkat i kudden som jag grät igårkväll.
Bara en av alla nätter som jag saknat dig.
Och det verkar bli en ny dag med bara mig.

Jag tittar mig i spegeln, är det du som är jag?
Var det så här jag såg ut? jag har inte orkat brytt mig,
sen det tog slut.
Men det kommer en ny tid med en ny individ.
Alla saknar nån.

Alla hjärtan kommer smälta en dag.
Jag längtar inte längre, för jag har blivit van.
Men molnen vill ta mig härifrån.
Jag tänker inte säga nej, ta mig till nån.

Ute på gatorna är det bara jag.
Dimman lättar långsamt och fram kommer minnena.
Jag försöker ta in känslodjungeln, jag öppnar dom extra sinnena.
Träden i parken saknar sommaren.

Alla hjärtan kommer smälta en dag.
Jag längtar inte längre, för jag har blivit van.
Men molnen vill ta mig härifrån.
Jag tänker inte säga nej, ta mig till nån.

Hjärtat tar ett extra slag när jag ser på.
Hur själarna runtomkring mig bara vill slå - ner sig själv.
Dem saknar kärlekens tillfredsställelse liksom jag.
Men jag kan vänta i tusen år till en timme.
Jag andas djupt men det är en evighet nu.

Alla hjärtan kommer smälta en dag.
Jag längtar inte längre, för jag har blivit van.
Men molnen vill ta mig härifrån.
Jag tänker inte säga nej, ta mig till nån