...gav jag eller tog jag...?
Till och med en sådan tvålTill och med en sådan tvål Hon satt och grät vid mitt köksbord
Hon sa, hur orkar du egentligen lyssna Jag sa: du helar mig "Hur?" "Vet inte!"
Och får man av sin gäst en tvål -en vanlig tvål, vanlig om än rätt fin, men en sån man annars bara skulle passerat- Om man alltså får den Om man får henne som en gåva kan man bli sittande, mångordig:
"Är det hela rosenblad?" "Ja, det verkar så!" "Väldigt speciell. - läcker som nåt ätbart!" "Ja, sånt där turkiskt med pistage!"
Till och med en sådan tvål som man normalt bara skulle sett som en i raden i en av alla dessa hyllor med tvål och som man skulle nonchalerat
Jag fick bekräftat vad jag anat om svek på svek, försörjningsbördan. Vardagen. Jag gladdes åt förtroendet Jag avundades henne hennes kärleksproblem, för halva ordet är ändå kärlek, och jag blev både lycklig och olycklig och hon tyckte jag var lätt att prata med Och mellan oss på bordet steg en doft av ros från tvålen.
|
Nästa text
Föregående Gunwale |