Febrilt letande
Genom den täta dimman
ser jag dig
trippandes på tå
längs avgrundens skarpa kanter
Febrilt letar du
efter återstoden
av dig
det du så väl behöver
Rädslan når mig
där jag står
oroad
medveten om
vad fallet innebär
om du snavar
Kylans vingar
sprider sig
kring min nakna kropp
då jag ser
dina späda fingrar
så hårt dömande
Mödosamt
försöker jag nå
din blick
genom mörkret
Vill leda dig
på rätt väg igen
Vill hjälpa dig att finna
det du söker
Hör du
mina stumma viskningar
mina försök
att överrösta
dimmans täthet?
Vindens fukt
leker med dina lockar
får dem att krusa sig
Du liknar en ängel
mitt i detta helvete
trots din bräcklighet
Varför
ser du inte
denna vackra gestalt?
Varför
dömer du dig
så hårt?
Du bär mina ögon
min frusna kropp
mina spruckna läppar
min sorg i ditt bröst
Hoppet ligger där
framför dina sköra fötter
dolt i dunklet
flyttar sig
för varje steg du tar
längs avgrundens skarpa kanter