Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Till dig från nu

Har du hört att jag inte vill leva?
Jag trodde att du skulle förstå det.
Men vad fel man kan ha ibland.
Som med allt annat som man känner.

Men mina morgnar är inte lika vackra som förut.
Solen följer inte med mig när jag går upp.
Kroppen vill gå upp men mina tankar och mitt hjärta vill ligga kvar där i sängen -
med minnena och lukten utav dig.

Jag har hört att när man är ung så vet man inte vad livet är.
Åt helvete med dom som säger det.
För dom vet ingenting om nutiden.
Eller vet dom det?

Mina toner och sånger skänker jag till dig.
Natten och dagen vill jag kunna ge.
Men mina sorger kan jag inte hjälpa,
Det finns bara en chans sen har man bränt alla broarna.

Jag har slängt alla foton nu.
Det är för att inte skada mig själv.
Men jag saknar dem redan,
Precis som jag saknar hela dig.

Mina tårar är som droger igen.
Jag gråter hela tiden för att må bättre.
Men jag vill inte leva så här så jag drar med nästa tåg.
Om du vill så får du gärna ta min hand och följa med.

Mina toner och sånger skänker jag till dig.
Natten och dagen vill jag kunna ge.
Men mina sorger kan jag inte hjälpa,
Det finns bara en chans sen har man bränt alla broarna




Fri vers av Emil Idre
Läst 227 gånger
Publicerad 2008-01-19 22:32



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Emil Idre
Emil Idre