Eff ell y
Måndagens alla sånger
blir små bokstäver som håller mig vaken
Askgrått och en tom inspiration
skalar bort värmen som ångar sin väg
genom elementets alla väggar.
Rosa små larver äter sig tjocka
på mina vingars förfall
När jag springer istället för att gå
som om varje del av mig
vill bokstavera till
F L Y
Eff ell y.
( Suger in känslan från hans ögon
när cigaretten blåser iväg moln
Vet att längtan är giftig
och hans lugn sprider sig som ett virus
med handsvett
Som inte riktigt får tag på mig. )
Beskriver mig själv
med färgen från era ögon
Och förundras över hur lätt
jag blir hon och rinner ifrån allting.
Verklighetens små fingrar
letar efter något vetenskapligt
att bygga upp min existens på
För världen är jag organ
och nervceller som äter energi.