det gör lite ont...
igen
svävade iväg, eller halkade
på frosten
från värmen
som aldrig kom
till kylan
som låg där och lurade
i februari natten

var på väg att känna på riktigt
ännu en gång, trodde inte jag kunde
trodde den tiden var förbi
kände mig stark o stolt

men stark o stolt försvann
tidigt en februari morgon
när frosten låg som en slöja
av små små gråvita strån av stål

det gör lite ont