Så
till något skrivit
där ljudet får bli
den sista utväg
i det fria
Jag lämnar
att åldras
gör mig starkare här
med barnbarn
lekandes omkring mig
då njuter jag
där för stunden
lutandes mot mitt träd
finnandes med skäl
att sakna
den ända som fick mina
mornar att vakna
Så
till något underbart
där ljuset får bli
den sista utväg
i min saknad
liggandes där
vakande
tittande mer klarare
över dalar
och dom springande barnen
Då njuter jag
där för stunden
syns den på ytorna