Älskar er så mycket.

Så starkt att jag blir rädd.


Rädd för det,

som kommer efter älskandet och de starka känslorna.


Får man älska så här mycket, utan att det någon gång
kommer att göra förbannat ont.


Bakom böstbenet, i magen.

Kunde jag skulle jag hålla er i min famn alltid.


Skydda er från allt ont, människor runtomkring.


Förtvivlad vaknar jag av en dröm, att ni har försvunnit

eller dött.


Älskade små liven, ni gör min natt till dag.

Min molnfulla himmel till strålande blå.


Mina tårar till underbara resor utomlands.


Men dessa drömmar gör mig sjuk.