Jag tar mig en nubbe en nubbe och

en nubbe till

kan inte skriva mer

kommer bara mer ihåg

mer och mer rysningarna går genom min kropp

hamnar från topp till tå

jag dricker och kommer ihåg mer och mer

och det gör mig ledsen

Jag hatar verkligheten som omfamnar mig

natten börjar ta slut

får inga mer krafter att

vara kvar

slutet gott som i alla sagor

fast ej i denna dikt

sången tog slut precis som min dikt



Emilia Berg