Dom är här nu, och jag är inte glad.

Har sett dem komma en lång tid nu, smygandes.

Olika nyanser av grönt och gult.


Jag avskyr att de invaderar min kropp varje år.

Tar sig in där de inte skall vara,

med miniatyr fjädrar på små vippor i högsta hugg!


Petar mig i ögonen, så att tårarna rinner i strida strömmar.


För sina små fjäderbeklädda vippor fram och tillbaka över

näsans slemhinnor.


Tills jag nyser så att jag knappt får luft.

Det är precis i det ögonblicket, då man andas in för att nysa,

som de kastar in hinkvis med pollen, som sedan sväller till

oändlighet...


Täpper till så att man varken kan andas in eller ut.


Hoppas att de små onda partiklarna sköljs bort av ljummet natt regn.