Oceanen, ofantlig och ogreppbar,
ligger absolut ensam och öppen.

Så känns det att leva i främmande
land utan återvändo. Långt borta från
tryggheten, familj och vänner.

Ögonen fulla av avsked, med glansen
långt bort av saknad,
skimrande mot fjärran av vanmakt.

Mysteriet framtonar i djupet
sökande efter en obefintlig utväg
långt bort från smärtan.

I ögonen ryms många epoker och
färdmedel.

Hela världen stannar upp. En stjärna faller
och en nyfödd himlakropp
ryms även i dina ögon.

Hoppets stjärna för allt och alla.



Britt Gustavsson