vi går sakta som
två frusna hjärtan utan
att eftertrakta sneglar
drar vi ifrån den skyddade
med händer i skyn med något skapat
klämmer vi sylvassa inslag till
ingen nytta trär vi tankar över
dessa stressmoment liknar
världen något lite skumt
När vi går då trllar någon som
om att vara plåstrad är vår kärlek
något naket och du är min sång