du hämtade mig vid halv fem
när mamma jobbade kväll
vi gick alltid inom ICA
köpte daimstrutar

vi åkte hem i din bil
du hade alltid rutan nerrullad
med armbågen lutad mot kanten
och din Volvo luktade doftgran

vi satt sen på altanen
i eftermiddagssolen
och åt Daimstrutar
tillsammans

Har du glömt bort hur det var?
För jag minns.

din okontrollerade ilska
finns nu överallt
du säger att du är ensam
men ingen vågar vara nära dig

jag vet inte vad jag ska göra
för vad man än gör
så är det inte gott nog

jag ruvar på minnena
tills vi får chans
att bygga nya

värda att minnas