Så jag håller på att skriva ett brev.
För att avsluta en vänskap.
Inte för att jag vet om det någonsin har varit vänskap.
Men likväl är det ändå det ordet som har använts vid beskrivningen av denna relation.

Så hur avslutar man en vänskap?
Jag känner själv att jag nästan blir formell.
Kanske för att hålla undan känslostormarna.
Stänga av bandet och låtsas som att personen aldrig betytt något för mig.
Jag vet inte.

Jag känner mig arg, ledsen och besviken.
En viss del av mig skulle vilja att min vän bad om ursäkt.
Och att allt sedan blev bra.
En större del av mig har gått vidare redan.
Och börjat ifrågasätta mitt tidigare val av vän.

Människor förändras.
Tyvärr ibland till det sämre.
Och de försvinner.
Blir till aska.
Som blir till luft.
Som att de aldrig har existerat.

Men nu ska jag avsluta en vänskap.
Med en vän som hållit min hand när jag gråtit.
Som jag kramat och tröstat när hennes pappa betett sig illa.
Och när hon blev dumpad av sitt ex.

Nu ska jag dumpa vännen.
Som jag en gång i tiden delade nästan allt med.
Och snart kommer vi två att vara ingenting för varandra.

Trots att jag kommer sakna henne.
Så måste jag bli vuxen och inse.
Hon är inte längre min vän.