Du satt i fönstret, jag gick nedanför,
du såg ner mot mej, jag såg upp mot dej,

Du vände bort huvudet och drog för gardinen
och jag kände att den där pirrande känslan i kroppen försvann,
jag drog jackan tätare omkring mej, det började bli kallt.

jag gick hem, satte mej vid skrivbordet och tittade ut genom fönstret,
i hopp om att du skulle komma förbi.
efter ett tag fattade jag hur dum jag var,
varför skulle du komma förbi bara för att se mej en andra gång.

då såg jag dej, men du skyndade extra mycket när du sprang förbi
och jag fattade vilken idiot jag var, drog för gardinerna och fortsatte på läxorna med ett besviket hjärta som enda sällskap.