Låter havet brusa igenom mig
så nödvändigt ont
så stort och förvirrande svart
kallt
jag väntar mig inget annat än kallsupen
men den kommer inte

Jag slår i golvet med en duns
dit slängd av honom
jag känner inte smärtan
konstaterar den bara
så länge jag kan ställa mig upp
är det vad jag gör

Det är min röst som skär
jag kan skära luft
det är mina arga händer som griper
och håller fast
Lögnaren vill gå, jag skriker "stå!
berätta varför! jag vill veta!"

jag vill veta varför du ljuger för mig
jag vill veta varför jag inte duger för dig
jag vill veta sanningen
du väljer bara ut lögnen och ger till mig
ge mig sanningen för tusan!
Jag vill få en chans att välja
inte tvingas att svälja ovisshet..

Havet är stilla nu
du Ofullkomlige nu sover du
All ord jag sagt gick dom in?
Du har inte tagit in dem förut
varför nu?
Är jag hel och du trasig?
Är jag sann och du falsk?

Det är min vrede som griper mig
när jag inte begriper dig
kan nån komma förbi och hämta mig?
det här landet har låst sin dörr
och det var jag som åt upp nyckeln!
Vad mannen anbelangar
så hoppas jag han rinner bort!
Försvinner på en havets våg
bort, borta!

Luft var han som och luft skall han förbli...