I 100 kilometer i timmen
susade alla minnen förbi

och den tappre soldaten
hann knappt minnas
varifrån bilderna kom

innan de var borta igen



Vissa minnen lever vidare
för att andra delar dem

Men de odelade kanske
bara försvinner när man dör
för att man var ensam om att
minnas dem?


Om förutsättningarna ändras
kan man då minnas någonting
från varje dag?

Kan man plocka fram glömda
färger, bilder, former,
smaker, ljud och lukter
om någonting påminner oss?

Finns det en färg, en bild,
en form, en smak,
ett ljud, en lukt
kanske ett ansikte
från varje dag vi levt?


Eller är det såpass mycket
av vår värld, vår vardag

som är fullkomligt

ointressant?