Jag blöder på mina läppar, likaså på min vänstra sida, just under käkbenet. Vattnet smakar blod, mina gardiner blöder, övriga röda detaljer i mitt rum är rödare än någonsin och allt flyter samman till en syntes av rött som täcker den bruna parketten likt en matta vari man hela tiden finner nya motiv, alla förtrollande och livsfarliga att fångas i. Röster ekar i mina öron. Brott, natten lyses upp av brott, blodsmak, skingrad leda, tillfredsställelse, vällust; människor står och beundrar, klappar händerna, sjunger lovsånger, omsveper livet, kysser människan som luktar andras parfym.