Kärleken är vår glädje och vår sorg, smärtan i sorgen gör ont - du min älskade syster - du ler inte idag - säger bara nej när jag kommer - du skrattar låter som ett ovanligt skratt men så ser jag, du gråter från djupet av ditt vara -  gör det ont - så himla ont inom mig - om och om igen hoppas jag att du skall säga mer ja än nej när jag besöker dig - älskade syster det gör ont - så himla ont och smärtan inom mig vill aldrig ta slut - sorgen och smärtan - ingen att dela den med - ingen som riktigt förstår min trötthet.. mina drömmar om ett liv i glädje.. där du genom ditt funktionshinder lärt mig att förstå mer än jag orkar bära - där jag försöker visa världen att alla har samma värde - alla är vi människor med livets behov - alla - ändå gör det så ont när den kärlek jag ger dig inte besvaras - känslomässigt håller jag på att gå sönder - förnuftsmässigt blir jag så klok - men inom mig lever sorgen vidare som min livssmärta.. femtio års pendlande mellan sorg och smärta och glädje.. ödmjukhetens sorg..

Sorgen tar min kraft - besöker dig - men orkar inte mer - vi gör varandra illa - du och jag med våra gemensamma minnen - du förstår - jag vet - du vill berätta så mycket för mig - men jag förstår inte vad du säger - ditt språk är okänt för mig - du berättar roliga händelser - skrattar men jag förstår inte - ditt språk är okänt för mig.. då gråter du från djupet av ditt vara .. jag gråter inte då men sen.. hemma ensam..

Det smärtar att du min enda syster - att vi inte kan dela glädjen och sorgen och skratten - du har det bra - underbar personal som förstår - men jag din syster orkar inte bära den smärta sorgen ger..

Ser mitt liv - mina val - alla är värda att älskas och jag ger min kärlek till sista droppen - älskade syster - du har det bra!

Min sorg tar kraft - när ingen delar sorgen - min smärta - är så trött - vet att jag gett dig det jag kan och att du har det bra!

Många bär på sin egen sorg och smärta - ibland blir den övermäktig och man måste stänga av känslor för att orka leva... gå vidare i nuet och hoppas på att drömmar skall uppfyllas.. Alla behöver någon att dela smärtan med där de kan känna tillit, tröst och förståelse annars går själen sönder..Kroppen slutar att fungera även om piskan hotar... allt har en gräns i vad en människa orkar klara ut i ensamhet.. allt har en gräns i den känslomässiga psykiska ensamheten..inte delbara med livet i glädje, ändå tar den så stor plats i det inre varat.. tar kraft från det mer synliga nuet..

Åter igen måste jag göra valet att inte möta dig under en tid, inte ens det korta mötet  - det gör för ont - tar för mycket kraft - vet att du har det bra.

Älskade syster!