Natten närmar sig.
Borde sova men vill inte.
Min skrivarglädje har nått mig och jag vill bara låta orden flöda.
Vad länge sedan det var.
Och det som känns så bra.
Varför slutar man?
Varför slutar man med det mesta som man mår bra av?
Vad är det som drar?
Vi människor är konstiga.
Vi väljer ofta bort det vi egentligen önskat vi skulle välja.
Sången.
Måleriet.
Skapandet.
Utforskandet.
Njutningen.
Varför har jag slutat?
Kommer jag någonsin att sluta undra över mina val?
Vem vet?