Hon tar min hand som hon lovat. Hennes tänder är kritvita.
Berättar om sin by i Kenya.
Hennes mamma gick tre mil för att hämta vatten.
Åskväder och djurläten fyllde hennes gångväg.
Jag passar inte in här, säger hon och ler.
Hon är inte prostitute, säger hon.
Är piga hos de rika. men jag säljer inte min själ.
Pappan är döende i AIDS.
Frågar om det är Guds straff över Afrika, det här med AIDS.
Du dumme vite man, har du inte förstått.?
Hon skrattar. "Gud är kärleken, kan man straffa med kärlek?

Vi går i natten från det ökända Svarta Tulpanen.
Du är en god människa ,säger hon.
Hon sjunger tyst en sång på swahili.
Det gör mig lugn och spykänslorna avtar.
Innan vi skiljs åt smeker hon min kind.
" Imorgon skall jag tända ett ljus för dej i min kyrka".