Det är fingrar som gömmer sig
bland bladen
när jag upprepar latinska termer
utan ett ord
sträcker jag mig ner
i mellanslaget efter punkt
för de sekunder som erbjuds
nästan som om jag har druckit
lite för mycket vin med sugrör
i tjocklek av mitt kranskärl
som fylls nu nu och nu
och drar ihop sig nu nu och nu
Inte ett ord, säger jag
men kan inte sluta vibrera
själv
tills jag måste kippa efter andan
den här gången
mitt i struntar i efter punkt
Det är när jag sover
som jag drömmer om att ingenting
gömmer sig längre
jag är naken ända in under huden
ner till benen där
jag kan få göra hål med fingrar
skapar nya tecken, andra
suddas ut