Du satt där
under morgondimman

det slog dig
att du bara var,
för en gångs skull
bara var

Morgondimman var tät

den var tät
som ett mjukt bomullstäcke

tät
bolmade den framför dina ögon
som ett minne
från en svunnen tid
i en kexfabrik, bland rök och dofter, satt du där
röken var tät
- som dimman den dagen
och ögonen dränkta av hårda bud
från frukt och huliganer,
med fruktansvärda planer,
som bildat en sekt
när inte du var där.

utelämnad,
utelåst,
ifråntagen din tid.
Din stund.
Din tid kommer säger de.
De som visste allt,
men inte visste någonting,
för dimman var tät
så tät
att de inte kunde urskilja
vän eller fiende
konturer eller strukturer
Men din tid kom aldrig.