Uppsala 2009-02-22


Klänningen, den Gudomligt vita,
brer ut sin vida kjol över åkrar
skogar, berg och sjöar.

Solen förhöjer klänningens vithet
med infällda gnistrande isgryn.

Så vackert böljande ligger den utbredd
lika orörd som oskuldens rena vithet.

Slöjan, den vitgnistrande,
skyler med sitt vida flor
trädens grenar i nyknoppning.

Den Gudomliga vita bröllopsstassen
ligger väntande på uppenbarelsedagen
och förgyller vår väntan under tiden.



Britt Gustavsson