Johnny
det gör inget att
du inte lyssnar
det räcker
med ditt namn
du vet att det skriker
mot fönstret
i drömmen
är det tomt
min röst
är nerbäddad
jag ska ändå
inte tala

Johnny
jag har inga stygn
att ta bort
det ligger rester
i min låda
och det sårar
jag tror att skärmen
blev blank
det var andetagen
som dämpade
vårt fall

Johnny
isen sprack
under mina händer
men det var hon
som talade om
sjön
det var dit
hon skulle gå
när vitsipporna
blommar

Johnny
jag säger
det är okej
men du
kanske borde gå
med henne

fast jag vet
du lyssnar inte