bergspoeten frågar

om hans rädsla gick ut
när kärleken gick in

*
en ängel äter
smörgås på operans tak

fiskmås trumpetar

*
älven forsar mörk och stark
insjöns is bleknar
spricker vid strandens kant

i skogens gränsmarker
mellan vinter och vår

förvandlas snö till isig yta
smälter, porlar, försvinner

nakna stenar skulpterar
ett vildsvin, en jättegroda

aftondisigt bergkullaland
blått som havet

moln och tystnad
faluröd by täcker

lapphundens skall
skrämmer inte katten

en fluga filar sina ben
vänder upp och ned, dör

radion varnar för älg på stan

*
det går en ljuslila ton genom lövträden
i Enebyberg

en humla hälsar på med sitt tvära kast

på gräsmattan gröna och vita flaggors
skuggor vajar av vinden

när ett flygplan landar i solnedgången

*
repetitionen
i scenskolan

hand över svank
den djupa andningen
vibrerar där

vi bankar lätt fram
avspänningen utefter
ryggens kotor

böjer oss ned mot golvet
andas ut all luft

repetitionen kan börja

berättaren rör sig i cirklar
låtsas anteckna i luften

regissören håller honom fast
ber honom fokusera
person i publiken

monsterkatten slickar
skådespelaren

huvudrollen tappar
sitt manuskript

sufflösen hjälper till

ordens begränsning
blir synlig

hur uttrycket upplevs
beror på
personens förmåga
att gestalta

sluddrar han för sig själv
eller talar han direkt
till sin publik

hur låter mina ord
i dina öron

vilken upplevelse
vill jag
kommunicera

*
det vita ljuset
en öppning bland
moln

gnistor blir eld

en uppdämd känsla
får utlopp

det stora som sker
glöms lätt bort

han finner
vad han söker

i musikens
energiska
kraft

mellan fantasi
och verklighet

det kluvna jaget
talar

*
dagen han fick
börja leva om sitt liv
ångrade han

*
guldtall och silverbjörk
solbelyst ingång till
vårens vilda liv

*
molnspeglad sol
över skogshorisonten

tvillingsol går ned

*
hennes hårstrå
på gröna klinkers formar

vänsterparentes

*
om något roligare
händer på annan ort

är jag där

*
fick ett foto av
en målning med
William Shakespeare

porträttet hänger på
National Portrait Galleri
i London

med ett citat från
Köpmannen i Venedig
/Allt här i världen är skönare
att söka än att njuta/

ser han på mig
med ögon av medlidande
och sensualism

som får mig att undra över
vad jag håller på med

*
konstnären ville
måla henne i olja

men hon tvekade

ansiktets skönhet
ögon av sorg och klarhet

väckte hans längtan

han samlade kraft
i drömmen om ögonblick

av möjlig frihet

som stråkar som vilar i
varierat hav

(hans förmåga att prata
utan att ha något säga
hade djupa rötter)

*
mitt i alpidyllen
stensatt pilgrimsbro
till kalvinsk katedral

ett ekande monument
över tystnaden

vi är ensamma
i den tomma kyrkan

med lång altargång
av rotting
och nakna vita väggar

ingen mänsklig konst
inte ens en gång en ikon

rikt smyckad predikstol
tronar
omgiven av kolonner
på
guldfötter

det andliga
maktspråket
lyser med sin närvaro

trots omgivning av
blå bergs ljus och rymd

*
i Holmsveden finns
ett skrockande skratt

som förstärks av
tystnaden

trädens skuggor
liknar
Ljusnans förgreningar

bergkullelandskapet
bjuder
beundran och undran

det han varit med om
var inte
en inbillad föreställning
utan en realitet

han såg barnet
i kvinnan
han omfamnade

fick känslan av
att komma hem

mötte en kärlek
han aldrig tidigare upplevt

*
aftonhimlens streck
av eld

likt barn som skrattar
sig glada

han bär en obekräftad
liderlighet

likt en strimma snö
vid skogens rand

fågeln i dungen
trånar sitt kalinka
kalinka kalinka

han lever i alpjazzens
landskap och söker ett hem
där kärleken bor

vill börja om från början