Jag sveper med denna våg.
En våg av begärets kvävande slag.
En våg av plast, metall, läder.

Jag vill inte
Men snart drunknar jag i all bråte.

Vart jag än vänder mitt huvud så fylls mina mätta ögon
av displayer, smycken, datorer, exklusiva märken, kromade fälgar.

Det svämmar över

Hjälp!

Detta förnedrande begär gör oss blinda.
Som en hamster går vi runt runt.
En cirkel av att bara Ha.

Vi känner inget
Vi vill bara Ha

Ett frosseri som aldrig slutar.
Det ska vara nytt, snyggt, fett
Det ska låta det ska synas.

För vem är jag annars?

En fläck på månen.
En utanför idiot.

Såklart man måste följa trenden.
man vill ju vara med.

Av alla materiella ting
så förändras våran syn på livet.
Vi blir slavar vi blir galna.

Känslorna bränns upp av girighetens hetta.

Huvudsaken du glittrar med ditt smycke
Än
Att må bra

Vi sliter mer än lever.

Ju mer pengar ju mer saker
Ju mer saker ju större är
Lyckan.

Men varför kan jag inte gå emot trenden
Sätta käppar i det falska hjulet
Va lite rebell
Sälja allt jag äger
Och skänka pengar till dom behövande
Som ungarna i Afrika.

En del av dom mörka barnen ser lyckligare ut
än svensken i mercan.


Lyckan går inte att köpa
Lyckan går inte att pruta sig till
Lyckan går inte att känna på
Lyckan går inte att sminka sig till
Eller operera in.

Vi får gå ut och leta
eller fråga barnen i Afrika
som sitter med sina hivinfekterade kroppar
utan begär och flinar med ett leende som ingen svensk bär.

Så varför vill vi Ha hela tiden?