Uppsala den 11 juni 2009



På skakiga ben i en ostadig värld
går jag att möta mitt öde.
Till det jag bestämts,
till den som jag Är.

Irrande med blicken
och känslig hud,
går jag med Dig min Gud.

I trångmål och ondska,
i svårmod och lögn,
söker fötterna ledning
och fäste,
där jag tidigare sjönk.

Rustad med nyfikenhet
och djupsinnig tro,
slingrar sig vägen från sko till bro
att bygga det jag lovat har
en kyrka
ej någon annan lik
där morgonstjärnan kan lysa klar.


Britt Gustavsson