Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vi får aldrig visa oss sårbara, vi ska gömma det svåra. Samtidigt finns det en alternativ motström som säger att vi måste vara ångestfyllda för att synas, existera. Är dagens emokultur en revolt mot att samhället inte låtsas se det svarta?


Livets kompressor

Vi äter på porslin
Älskar med kondom
Vandrar långt ifrån kanten
Allt för att inte bli sjuka
Ty farlig är sjukdomen
Och sjuk är den farlige

Man ska inte riva på sår
Livet kan förblöda
Man ska inte höja huvudet
Nacken kan gå av

Tiden är en kompressor
Som trycker mot våra lungor
Vi kan inte andas

Koagulera samhället
Stäng in kineserna
Ingen ska få veta

Som katten runt het gröt
Så nära går vi sanningen




Fri vers (Fri form) av svart ängel
Läst 308 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2010-01-07 01:39



Bookmark and Share

  Elisabeth VIP
Oj, det här var bra! Din text tog tag med sin uppriktiga ton!
2010-01-23

    baruk
Du är en ny begåvning här! Spännande!


Nej, det svåra måste gömmas
helst av allt det borde glömmas.
Vi tar medel emot allt,
surar när det blåser kallt.

Häpnar när det bliver vinter
och vi ner i backen slinter.
Och den sjuke är så farlig.
Bäst det är att vara varlig!

Framför allt: riv ej på sår
tillåt inga gråa hår!
Bort med rynkor med mascara
bort med allt det underbara

som är ande, liv och själ
sådant tål vi ej så väl.
Res på ryggen, böj ej nacken
annars kan du gå i backen!

Ej kineser vill vi ha
det kan ej gå riktigt bra.
Nu jag frågar - på pin kiv:
vad är detta för ett liv?

Dina rader är mycket bra - och det är viktigt att ta upp en fråga som Din. Det svåra får inte finnas. Vad lever vi för - och för vem?
2010-01-08
  > Nästa text
< Föregående

svart ängel
svart ängel