....eller tja, det behöver ju inte vara just Italien, det kan vara till Grekland eller till en stuga i Sörmland eller varför inte en kolonilott i Orhem.

Det är nog mer fråga om ett tillstånd än en plats. Ett tillstånd där jag kan få möjlighet att låta det som vill komma till mig faktiskt får det.

Bara detta att göra en sak i taget.

På jobbet är det

poff

poff

poff

fjorton nya mail medan jag svara på det första (som är nummer ....ehh nåt)

Hemma är det

splatt

splatt

splatt

tretton nya saker att ta tag i innan min första tanke och känsla ens har hunnit slå rot.

Men jag vet

en dag sitter jag där och har hur mycket tid som helst

men kanske inget alls att skriva om