Tar upp den, min riddare


har fått gå igenom mycket

alla mina rädslor jag teleporterar över

dyker ondskan upp så lutar jag mot dig

dyker osäkerheten upp så lyfter du mig

kan se in i dina ögon och aldrig titta bort

i koma eller nyfödd
aldrig tittar jag bort


sviker mig ibland, men vem gör inte det



som den gången då jag sökte mig till dig

då du hade sökt dig till mig

den gången svek vi varan

min osäkerhet blev för stor, min rädsla betingade mig

du var ostadig och oförberedd

jag skakade som en med Parkinsons

hjärtat hoppade bungyjump

venerna blev hårda som stål

jag vart överfallen av en provisorisk sjukdom

kunde inte hålla dig

var tvungen att stödja mig själv



ingen
vet vem du är

men
alla har dig

jag såg dina



potential