Min far, t ex, nu 89 år, handikappad och stillasittande, mestadels, han mår dåligt, har diverse svåra krämpor, gör täta läkarbesök, käkar mediciner för jämnan, motvilligt. Men han LEVER, och VILL leva ! Jag tror, att min faders sunda levnadstil, med mycket motion, trädgårdsarbete, snickerier mm har givit en GRUNDKRAFT som han nu har nytta av, när hälsan tryter . Plus en OKUVLIG LIVSVILJA som han döljer bakom en sträv och bitter uppsyn .

En annan anhörig, som levde ett mindre sunt liv, rökte och drack lite, drabbades av flera komplicerade sjukdomar som hon höll tyst om . Hon var mycket aktiv och hjälpte andra så man trodde att livsviljan var stark . Men det räckte inte, hon avled endast 61 år gammal. Det var för mycket skador och sjukdomar, det gick fort, ett dygn tog det , hennes starka vilja var mer för andra än för sig själv...

Dessa två fall är, kanske, inte riktigt rättvisande att jämföra , men livsviljan är KNUTEN TILL EGOT, det är jag ÖVERTYGAD om !
Min far har, alltid, varit rädd om sig själv och jag tror att det också är DÄRFÖR han fortfarande finns bland oss .

Det finns ju OTROLIGA exempel på Överlevare, bl a från hitlertidens Koncentrationsläger, DÄR handlade det ,VERKLIGEN, om LIVSVILJA !

Det här ÄR ett svårtolkat ämne, så, visst, man spekulerar och gör antaganden, någon självklar SANNING finns ju INTE.........

---
M