orkar inte mera
jag drogar dåtiden för det finns ingen nutid
varför övergav han allt
vart tog hans
försvarstal vägen ?
och han är värd att dö för
men när paniken bryter ut
finns han inte längre där
jag har ingen kvar
det finns ingen mening
för han kommer väl bara
glömma bort mig nu
jag vill inte vara
med längre
jag hatar livet
fan ta det
inget är bra
jag vill bara få det att ta slut
finns det ingen plats dit
jag kan få gå och vara ensam ?
i tystnaden utan någon
och bara få sova
utan avbrott
tills tiden är förbi
tills min mun
har svalt tillräckligt
med hårda ord
tills tiden har slutat slå
tills allt blir enklare att förstå
men du får slå mig
precis hur hårt som helst
för jag kommer aldrig
kunna glömma dig
och jag sitter här och undrar
vad jag mest tänker på
mitt eget liv eller dig
men det är slut på smarta svar
bara dumma frågor lever kvar
och jag har svårt att känna något
man undrar ju vad finns kvar ?
och när man skriker ut frågan
kommer ekot alltid tillbaks
med samma svar
ingenting ingenting
lägg aldrig ditt liv i någon
annans händer
det blir inte lättare att leva
bara svårare då man
ska leva vidare
på egen hand
och i vintras då jag trodde
livet var slut
då kom du från ett annat liv
så jag bestämde
mig för att
finnas där för dig
men sen tog känslorna
över jag orkade inte mer
men det gick inte ens att
sluta tänka på dig
jag kan dö för dina lögner
låt det bara fortsätta
jag behöver inte veta av verkligheten
men tänker du på det jag tänker på ?
du vet fortfarande
inte vad du vill
och det känns i mig
fan vad det känns
och ensamheten
är som bortblåst
när man har någon
att hålla i handen