Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Du kom från ingenstans

Du kom från ingenstans
och gav mig liv igen.
Du gav mig ljus och glans
och hopp om kärleken.

Jag såg det inte då
hur något drog dig bort.
Jag kunde ej förstå
hur lyckan levde kort.

Det var en vacker blom
som var en saga visst.
Nu går jag död och tom
för lyckan som jag mist.




Fri vers av Erik L
Läst 398 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2009-08-24 21:15



Bookmark and Share


    Bodil Sandberg
Ett mycket mycket vackert vemod du diktat här..som alltid med känsla som strömmar - varm applåd
2009-09-04

  Bibbi VIP
Djup och svår smärta att bära som väcker vemodskänslor.
Så tungt livet plötsligen kan bli och oförklarligt.
2009-08-29

  Larz Gustafsson VIP
Ypperligt skrivet men ett sorgligt innehåll.
2009-08-24

  walborg
Lyckan är minnet - som blir endikt - som blir kvar som en glädje ju?
2009-08-24

  Christine Sabel
Sorglig, lyckan ska det vara till sist, eller.
2009-08-24
  > Nästa text
< Föregående

Erik L
Erik L