Munhuggande sitter vi
med hårda ord
Silverpilar vassa mot bröstet
orden strömmar

Gråter över spilld mjölk
och slåss om att slicka
i oss de sista dropparna
Jag tänker minsann inte
så länge du inte heller minsann
Surar i varsin glasblåsa
med barnen frenetiskt knackande utanför
Vi trampar runt i dammet
rensar enstaka osthyvel

Glupska skadedjur fräter vår lycka
där brottas vi i sänghalmen
De är allt en tung tagelmadrass vi har
Jag sväljer tungan inför dig
Andas tungt
Hårda kängor mot jordskorpan
skälvar i mitt inre